En fastställd brandskyddsrond ska fungera även när styrelsen byts ut, fastighetsskötaren har semester eller en brist behöver följas upp flera månader senare. Därför behöver exempel på brandskyddsronder i BRF vara konkreta: vad kontrolleras, vem ansvarar, hur dokumenteras det och när ska en avvikelse vara åtgärdad?
En brandskyddsrond är en återkommande kontroll av de delar i fastigheten som har betydelse för att förebygga brand, upptäcka brand och möjliggöra säker utrymning. Den är en central del av föreningens systematiska brandskyddsarbete, SBA. Ronden ersätter inte service av brandskyddsutrustning eller sakkunniga kontroller, men den hjälper styrelsen och förvaltningen att upptäcka vardagliga brister innan de blir allvarliga.
Så anpassas brandskyddsronder i en BRF
Det finns ingen enda rondmall som passar alla bostadsrättsföreningar. En mindre fastighet med ett trapphus och källare har andra risker än en förening med flera hus, garage, tvättstugor, vindar, lokaler och omfattande teknikutrymmen. Utgångspunkten ska vara fastighetens eget brandskydd och de risker som finns där.
I många BRF:er är det rimligt att göra en enklare visuell kontroll varje månad och en mer genomgången rond en eller två gånger per år. Utrymningsvägar och branddörrar behöver ofta kontrolleras oftare än exempelvis skyltning i ett låst teknikrum. Har föreningen återkommande problem med barnvagnar i trapphus, uppställda dörrar eller felparkerade fordon i garage kan tätare kontroller vara motiverade.
Den som genomför ronden behöver inte vara brandskyddsexpert. Däremot ska personen känna till vad som är normalt i fastigheten, kunna följa checklistan och veta när en brist ska lyftas vidare. Det kan vara en styrelseledamot, fastighetsskötare eller extern förvaltare. Ansvaret för att brister blir åtgärdade ligger fortfarande hos föreningen.
Exempel på brandskyddsrond i BRF - månadsrond
En månadsrond kan genomföras på 20 till 60 minuter, beroende på fastighetens storlek. Syftet är att fånga sådant som har förändrats sedan förra kontrollen. Gå samma väg varje gång, så blir det enklare att jämföra och undvika att delar missas.
I trapphus och korridorer bör ronden fokusera på framkomlighet och utrymning. Kontrollera att det inte står barnvagnar, cyklar, kartonger, möbler eller annat brännbart material i vägen. Även sådant som upplevs som en liten förvaring kan försvåra en utrymning och bidra till snabb brandspridning med rök.
Kontrollera samtidigt att branddörrar och dörrar till källare, vind och garage stänger ordentligt. En branddörr som ställs upp med kil, krok eller dörrstopp fungerar inte som avsett. Dörrar med magnetuppställning kan vara korrekta, men de ska släppa och stänga vid larm eller strömavbrott enligt fastighetens lösning.
En enkel månadscheck kan omfatta följande punkter:
- Utrymningsvägar, trapphus och korridorer är fria från hinder och brännbart material.
- Branddörrar stänger, går i lås och har inga synliga skador på dörrblad, karm eller tätningar.
- Handbrandsläckare, brandfiltar och annan utrustning finns på rätt plats, är åtkomliga och har obrutna plomberingar.
- Utrymningsskyltar och nödljus är synliga, hela och inte täckta av förvaring eller byggmaterial.
- Dörrar till elrum, undercentraler, soprum och andra riskutrymmen hålls stängda och är inte blockerade.
Exempel på fördjupad brandskyddsrond två gånger per år
Den fördjupade ronden går längre än den visuella vardagskontrollen. Här granskas både utrustning, byggnadens funktioner och dokumentationen. Den passar exempelvis inför vintern och på våren, eller i samband med styrelsens årliga genomgång av SBA-arbetet.
Börja med utrymningsvägarna från samtliga gemensamma utrymmen. Kontrollera att dörrar går att öppna på det sätt som är tänkt och att vägvisande skyltning fortfarande är tydlig. I äldre fastigheter kan förutsättningarna ha förändrats genom renoveringar, nya förråd eller ändrad användning av lokaler. En passage som en gång var tydlig kan gradvis ha blivit för trång.
Gå sedan igenom brandsläckare och annan släckutrustning. Säkerställ att placeringen stämmer med föreningens dokumentation, att utrustningen är lätt att komma åt och att den inte är skadad. Kontrollera datum för service enligt den serviceplan som gäller. Styrelsen ska inte försöka ersätta fackmässig service med en egen okulär kontroll, men ronden kan upptäcka en släckare som saknas, är flyttad eller har utsatts för åverkan.
I garage, soprum, tvättstugor och teknikrum behövs särskild uppmärksamhet. Där finns ofta både antändningskällor och brännbart material. I garaget kan laddning, felaktig förvaring och blockerade gångvägar vara risker. I soprum kan överfulla kärl och felsorterat avfall öka brandbelastningen. I tvättstugan bör ordning, fria ventilationsöppningar och fungerande rutiner för städning ingå i kontrollen.
Den fördjupade ronden är också ett bra tillfälle att kontrollera att ritningar, kontaktuppgifter, ansvarsfördelning och tidigare åtgärdslistor är aktuella. Om föreningen har gjort ombyggnader eller installerat ny utrustning måste brandskyddsdokumentationen spegla den aktuella situationen.
Exempel på avvikelser och rätt åtgärd
Värdet av brandskyddsronden ligger inte i själva ifyllandet av checklistan, utan i hur föreningen hanterar avvikelserna. Varje brist bör beskrivas tydligt med plats, datum, foto vid behov, ansvarig person och beslutad åtgärd. Sätt också en deadline som står i proportion till risken.
En uppställd branddörr eller blockerad trappuppgång ska normalt rättas till direkt. Om det är ett återkommande problem behöver föreningen dessutom se över orsaken. Det kan krävas tydligare information till boende, ändrade rutiner för entreprenörer eller praktiska lösningar för cykel- och barnvagnsförvaring.
En brandsläckare som saknas eller har skadats ska ersättas eller kontrolleras utan dröjsmål. Ett nödljus som inte fungerar kan kräva service av behörig aktör. Är utrymningsskyltningen otydlig efter en ombyggnad behöver föreningen bedöma helheten, inte bara sätta upp en enskild skylt där problemet upptäcktes.
Det är vanligt att åtgärdslistor blir liggande mellan styrelsemöten. En enkel rutin är att gå igenom öppna punkter vid varje styrelsemöte och inte stänga dem förrän åtgärden är verifierad. Dokumentera även när kontrollen är klar. På så sätt går det att visa både att en brist har identifierats och att den har hanterats.
Dokumentera ronden i SBA-arbetet
Brandskyddsronder ska vara spårbara. En pärm kan fungera i en mindre förening, men dokument riskerar att bli inaktuella, bortglömda eller svåra att dela mellan styrelse, förvaltare och entreprenörer. Ett digitalt SBA-system kan ge bättre överblick över återkommande ronder, ansvariga, avvikelser och serviceintervall.
Dokumentationen bör innehålla datum, deltagare, vilken runda som genomförts, kontrollpunkter, resultat och åtgärder. För återkommande brister är det värdefullt att kunna se historiken. Då blir det tydligt om problemet är en engångshändelse eller om rutinen behöver förändras.
Föreningen bör också skilja mellan egenkontroll och arbete som ska utföras av kompetent servicepersonal eller konsult. Ronden kan exempelvis visa att en branddörr inte stänger korrekt, men orsaken kan kräva justering eller bedömning av en fackkunnig. Den gränsdragningen minskar risken för felaktiga egna åtgärder.
När bör BRF:en ta in extern hjälp?
Extern hjälp är särskilt relevant när föreningen saknar dokumenterat SBA, har många tidigare brister, står inför en större ombyggnad eller är osäker på vilka brandskyddstekniska lösningar som finns i byggnaden. Detsamma gäller om dörrar, rökluckor, nödljus eller annan utrustning har oklar funktion eller servicehistorik.
Simplyfire kan hjälpa BRF:er att strukturera brandskyddsarbetet med ronder, dokumentation, service och utbildning. Det gör det lättare att få en praktiskt fungerande ansvarsfördelning i stället för en pärm med checklistor som ingen använder.
En bra brandskyddsrond ska skapa lugn i förvaltningen, inte mer administration. När kontrollpunkterna är anpassade till fastigheten och avvikelser följs hela vägen till åtgärd blir brandskyddet en naturlig del av föreningens löpande drift.
