En brandsläckare som står fel, saknar skyltning eller är blockerad av lagerhyllor ger en falsk trygghet. När du ska planera släckutrustning i lokalen behöver du därför utgå från hur verksamheten faktiskt fungerar - inte bara lokalens kvadratmeter eller en inköpslista. Målet är att en begynnande brand ska kunna hanteras snabbt, utan att personal eller besökare utsätts för onödiga risker.
För fastighetsägare, BRF:er och verksamhetsansvariga är släckutrustningen en del av det systematiska brandskyddsarbetet, SBA. Den ska passa riskerna i lokalen, vara enkel att hitta och användas av människor som kanske aldrig tidigare har hållit i en brandsläckare. Det kräver en plan som omfattar val av utrustning, placering, ansvar, kontroll och utbildning.
Börja med riskbilden i lokalen
Rätt antal brandsläckare går inte att avgöra enbart genom en generell regel. En kontorslokal med datorer och pappershantering har andra förutsättningar än ett storkök, en verkstad, ett garage eller ett förråd med emballage och kemikalier. Först behöver du identifiera var en brand kan starta, hur snabbt den kan utvecklas och vilka som vistas i lokalen.
Gå igenom verksamheten rum för rum. Titta särskilt på kök och pentryn, elcentraler, laddningsplatser, driftutrymmen, soprum, förråd, verkstäder och utrymmen där brandfarliga varor hanteras. Bedöm också om det finns personer som behöver extra stöd vid en utrymning, exempelvis boende, kunder, elever eller personer med nedsatt rörelseförmåga.
Riskbilden förändras när verksamheten förändras. Ett tidigare förråd kan bli ett batterilager, ett kontor kan byggas om till utbildningslokal och ett garage kan börja användas för laddning av elfordon. Uppdatera därför bedömningen vid ombyggnad, ny hyresgäst, nya arbetsmoment eller förändrad förvaring.
Välj släckutrustning efter brandtyp
Handbrandsläckare är oftast basen i en lokal, men släckmedlet måste vara anpassat till vad som kan brinna. En släckare med hög kapacitet är värdefull, men den ska också fungera för den aktuella miljön och kunna användas utan att skapa större skador än nödvändigt.
Pulversläckare har bred användning och är effektiva mot många typer av bränder. De passar ofta i teknikutrymmen, garage, förråd och verksamheter där man behöver ett mångsidigt skydd. Nackdelen är att pulvret sprids långt och kan skada eller förorena känslig elektronik, maskiner och inventarier. Efter en utlöst pulversläckare krävs ofta omfattande sanering.
Koldioxidsläckare passar särskilt bra i miljöer med elektrisk utrustning, exempelvis elcentraler, serverutrymmen och vissa laboratoriemiljöer. Den lämnar inga släckrester, men har begränsningar vid glödbränder i exempelvis papper, textil och trä. I små eller dåligt ventilerade utrymmen behöver användningen dessutom bedömas med hänsyn till arbetsmiljön.
Vattensläckare eller skumfria alternativ kan vara lämpliga för bränder i trä, papper och andra fasta material. I kök där matolja och matfett används behövs normalt en fettbrandsläckare, ofta tillsammans med brandfilt. Att försöka släcka brinnande olja med vatten kan få branden att explodera i omfattning. Därför ska kökets utrustning väljas utifrån matlagningens omfattning, inte enbart utifrån att lokalen har ett pentry.
Vid val av skumbaserade produkter bör du även kontrollera innehåll och miljöegenskaper. Kraven och marknaden förändras, bland annat kring fluorhaltiga ämnen. Säkerställ att produkten är lämplig för verksamheten och att den kan hanteras enligt gällande krav.
Planera placeringen så att utrustningen går att nå
En brandsläckare ska finnas där den behövs, men inte inne i det utrymme där branden sannolikt redan har spärrat vägen. Placera därför släckutrustning längs naturliga gångvägar, nära utgångar och i anslutning till riskområden. Den som upptäcker en brand ska kunna larma, hämta släckutrustning och ha en tydlig reträttväg.
Undvik att placera släckare bakom dörrar, i låsta städskåp, ovanpå hyllor eller där de lätt täcks av möbler och varuleveranser. I publika miljöer behöver placeringen fungera även för besökare som inte känner till lokalen. Tydlig skyltning och fri sikt är därför lika viktiga som själva släckaren.
Avstånd och behov beror på lokalens utformning och risknivå. I en långsmal lokal kan en enda centralt placerad släckare vara svår att nå från båda ändar. I en större lokal med brandcellsgränser, flera våningsplan eller låsta passager behöver utrustningen ofta delas upp. Samma sak gäller om brandriskerna är koncentrerade till vissa delar av lokalen.
Glöm inte kompletterande utrustning
Släckutrustning är mer än handbrandsläckare. Brandfiltar kan vara ett snabbt och lämpligt komplement i mindre kök och personalutrymmen. Inomhusbrandposter kan vara aktuella i större byggnader eller verksamheter där de ingår i byggnadens brandskydd. I vissa riskmiljöer kan fasta eller automatiska släcksystem vara en bättre lösning än att förlita sig på manuell släckning.
Utrustningen måste också samspela med utrymningen. Utrymningsskyltar, nödljus, fungerande dörrar och fria utrymningsvägar gör det möjligt att lämna lokalen om släckförsöket inte är säkert. Grundregeln är enkel: släck endast en liten brand i ett tidigt skede och avbryt direkt om rök, värme eller brandförloppet gör situationen osäker.
Fördela ansvar i SBA-arbetet
Släckutrustning blir inte säker bara för att den har köpts in. Det ska vara tydligt vem som ansvarar för kontroller, service, åtgärder och dokumentation. I en hyreslokal behöver fastighetsägare och hyresgäst också klargöra ansvarsfördelningen. Fastighetsägaren kan ansvara för vissa delar av byggnadens brandskydd, medan verksamheten ansvarar för utrustning, rutiner och utbildning kopplad till den egna driften.
Dokumentera minst vilken utrustning som finns, dess placering, typ, kapacitet, senaste service och vem som ansvarar för nästa kontroll. Ange även hur brister hanteras. Om en släckare används, flyttas, skadas eller saknar plombering ska den inte bara noteras - den ska kontrolleras och vid behov ersättas omgående.
Ett digitalt SBA-system kan förenkla arbetet genom att samla kontrollistor, avvikelser, bilder och servicehistorik på ett ställe. Det minskar personberoendet och gör det lättare att visa att kontrollen faktiskt har genomförts, särskilt när flera fastigheter eller lokaler ska hanteras.
Kontrollera utrustningen regelbundet
Verksamheten bör genomföra återkommande egenkontroller. Kontrollera att släckaren är på plats, synlig, åtkomlig och oskadad. Titta på manometern där sådan finns, kontrollera att slang, säkring och plombering är hela samt att skyltningen inte har försvunnit. Kontrollera också att ingen har ställt möbler, kartonger eller annan utrustning framför släckaren.
Utöver den interna kontrollen behöver handbrandsläckare normalt få regelbunden service av kompetent servicepersonal. Serviceintervallet beror på släckartyp, tillverkarens anvisningar och gällande standarder. Planera in kontrollen i god tid och se till att serviceetiketter och dokumentation är uppdaterade. En årsservice som missas kan vara ett tecken på att hela SBA-rutinen behöver ses över.
Utbilda dem som ska agera först
Den bästa placeringen hjälper begränsat om personalen inte vet vad utrustningen är till för. Introducera brandskyddet för nyanställda och repetera rutinerna regelbundet. Personalen ska veta var närmaste släckutrustning finns, hur larmning går till, vilka utrymningsvägar som gäller och när de inte ska försöka släcka.
Praktisk brandskyddsutbildning ger en helt annan handlingsberedskap än att bara läsa en rutin. Den gör det lättare att förstå skillnaden mellan olika släckmedel och att bedöma när ett släckförsök är rimligt. För verksamheter med högre risk, hög personalomsättning eller många besökare bör utbildningsinsatsen anpassas därefter.
En genomgång av lokalens risker, utrustning och dokumentation kan ofta identifiera sådant som är lätt att missa i vardagen. Simplyfire kan hjälpa till att knyta ihop produkter, service, utbildning och digitalt SBA så att släckutrustningen blir en fungerande del av brandskyddet, inte en enskild punkt på en inköpslista.
Det bästa tillfället att kontrollera om släckutrustningen räcker är innan lokalen fylls av människor, verksamhet och vardagsrutiner. Gå en runda med någon som inte arbetar där varje dag. Om utrustningen är svår att se, förstå eller nå för den personen är den sannolikt inte planerad tillräckligt bra.
