En brandskyddskontroll blir ofta mest värdefull när den visar glappet mellan det som finns installerat och det som faktiskt fungerar i vardagen. Vanliga brister vid brandskyddskontroll handlar sällan om en enda stor miss. Oftare är det flera mindre avvikelser - en blockerad utrymningsväg, en brandsläckare med passerat servicedatum eller en pärm med dokumentation som inte längre speglar fastigheten.
För en BRF, fastighetsägare eller verksamhetsansvarig är det avgörande att hantera bristerna systematiskt. Målet är inte bara att klara en kontroll, utan att människor ska kunna utrymma säkert och att brandskyddet fungerar när det behövs. Här går vi igenom de fel som återkommer oftast och hur de kan åtgärdas på ett praktiskt sätt.
Vanliga brister vid brandskyddskontroll
Dokumentationen är ofullständig eller inaktuell
Systematiskt brandskyddsarbete, SBA, ska skapa ordning kring ansvar, kontroller, utbildning och åtgärder. En vanlig brist är att rutiner finns framtagna men inte används löpande. Det kan till exempel saknas protokoll från egna kontroller, dokumentation över genomförd utbildning eller en tydlig historik över åtgärdade fel.
Ett annat återkommande problem är att dokumentationen inte har följt med när lokalen byggts om, en hyresgäst bytts ut eller verksamheten förändrats. En utrymningsplan från en tidigare planlösning ger liten hjälp vid en verklig händelse.
Åtgärden är att utse ansvariga, bestämma intervall för kontroller och dokumentera både brister och åtgärder. Ett digitalt SBA-system kan förenkla arbetet, särskilt när flera byggnader, styrelseledamöter eller arbetsledare delar på ansvaret. Det viktiga är inte formatet i sig, utan att informationen är aktuell, tillgänglig och följs upp.
Utrymningsvägar används som förvaring
Korridorer, trapphus och gångstråk blir lätt praktiska avställningsytor. Barnvagnar, kartonger, sopsäckar, möbler och varuleveranser kan dock försämra framkomligheten precis där den måste vara som bäst. I flerbostadshus är föremål i trapphus en särskilt vanlig avvikelse, eftersom de både kan blockera vägen och bidra till brand- och rökutveckling.
Utrymningsvägen ska vara fri, lätt att hitta och möjlig att använda även under stress. Det räcker därför inte att den ser framkomlig ut vid en enstaka kontroll. Rutinen måste fungera varje dag, även vid flytt, renovering och hög belastning i verksamheten.
Tydliga regler, återkommande tillsyn och en bestämd plats för förvaring minskar risken. I lokaler med många användare behöver ansvarig chef eller fastighetsförvaltare också följa upp att reglerna efterlevs i praktiken.
Brandsläckare och brandfiltar är fel placerade eller inte servade
Släckutrustning kan finnas på plats men ändå vara otillräcklig. Brandsläckare kan vara skymda bakom inredning, sakna skyltning, vara placerade för långt från riskområdet eller ha kontrollmärkning som visar att service inte har utförts enligt plan. I vissa fall har verksamheten förändrats, medan släckutrustningen står kvar där den en gång placerades.
Kontrollen bör omfatta mer än att släckaren hänger på väggen. Är den synlig? Är den lätt att nå utan att någon behöver passera en riskkälla? Har den rätt typ och kapacitet för den brandrisk som finns? Ett kök, ett elrum, ett lager och en verkstad kan behöva olika lösningar.
Brandfiltar har också en tydlig funktion, främst vid mindre bränder i exempelvis köksmiljöer. Men även de måste vara placerade där de går att nå snabbt och där användaren känner till hur de används. Utrustning utan service, placering och kunskap ger en falsk trygghet.
Skyltning och nödljus fungerar inte hela vägen
Utrymningsskyltar och nödljus får ofta för lite uppmärksamhet tills en kontroll visar bristen. Skyltar kan vara skymda, felriktade, blekta eller saknas efter en ombyggnad. Nödljus kan ha bristande funktion vid test, dåliga batterier eller vara placerat så att viktiga delar av utrymningsvägen hamnar i mörker vid strömavbrott.
Här behöver kontrollen utgå från den person som inte känner byggnaden. Är vägen ut tydlig från alla relevanta delar av lokalen? Går det att förstå vart man ska även om ordinarie belysning slocknar och sikten är begränsad?
Behovet beror på byggnadens utformning och verksamhet. En mindre lokal med enkel väg ut har andra förutsättningar än en större kontorsfastighet, skola eller industrilokal. Vid förändringar i planlösning, inredning eller användning bör skyltning och nödljus alltid ses över på nytt.
Branddörrar hålls upp eller stänger inte korrekt
Branddörrar och andra brandavskiljande dörrar ska begränsa spridningen av brand och rök. Trots det är uppställda dörrar, trasiga dörrstängare och dörrar som inte går igen helt bland de mest återkommande bristerna. En kil under dörren kan upplevas praktisk för transporter eller ventilation, men den kan samtidigt ta bort dörrens viktigaste funktion.
Kontrollera att dörren stänger och faller i lås utan hjälp, att tätningar och glaspartier är hela samt att inga kablar, mattor eller föremål hindrar funktionen. Om en dörr behöver stå öppen av driftsskäl krävs en lösning som är avsedd för detta och som stänger dörren vid brandlarm eller strömavbrott.
Även håltagningar i väggar och bjälklag kan bli en brist. När nya rör, ventilation eller kablar dras genom en brandavskiljande byggnadsdel måste genomföringen vara korrekt brandtätad. Detta missas särskilt ofta efter mindre entreprenadarbeten.
Tekniska system saknar provning och uppföljning
Brandlarm, rökluckor, sprinkler och andra byggnadstekniska skydd behöver kontrolleras enligt den plan som gäller för systemet och byggnaden. Vanliga avvikelser är uteblivna funktionsprov, fel som inte har följts upp eller oklar ansvarsfördelning mellan fastighetsägare, förvaltare och hyresgäst.
Det är klokt att skilja på den dagliga eller månatliga egenkontrollen och den service som kräver behörig teknisk kompetens. Driftpersonal ska exempelvis kunna upptäcka synliga avvikelser och rapportera dem, medan service och mer avancerad provning måste utföras enligt systemets krav.
En anmärkning som lämnas utan åtgärd bör aldrig bli en rad i ett gammalt protokoll. Den ska få en ansvarig person, en tidsfrist och en dokumenterad lösning. Om åtgärden är omfattande kan en tillfällig riskreducerande lösning behövas under tiden.
Ansvar och kunskap är otydliga
Brandskydd är ett ledningsansvar, men det behöver vara fördelat för att fungera. När ingen vet vem som ska kontrollera släckutrustningen, ta emot serviceprotokoll eller informera ny personal uppstår snabbt luckor. I BRF:er blir det ofta tydligt vid styrelsebyten. I företag kan ansvaret falla mellan verksamhetschef, arbetsmiljöansvarig och fastighetsförvaltare.
Utbildning är en viktig del av lösningen. Personal och andra berörda behöver veta hur larmning och utrymning går till, var återsamlingsplatsen finns och hur en mindre brand kan hanteras utan att utsätta sig för fara. Utbildningen ska vara anpassad till riskerna i verksamheten. Det finns sällan ett behov av samma omfattning i ett litet kontor som i en verksamhet med brandfarliga arbeten eller många besökare.
Så går ni från anmärkning till åtgärd
När kontrollen är genomförd bör bristerna prioriteras utifrån risk. En blockerad utrymningsväg eller en branddörr som inte stänger behöver normalt hanteras snabbare än en administrativ avvikelse, även om även dokumentationen ska komma i ordning.
En fungerande åtgärdsplan innehåller fyra delar:
- vad som ska rättas till och varför
- vem som ansvarar för åtgärden
- när åtgärden ska vara klar
- hur resultatet ska kontrolleras och dokumenteras
Simplyfire kan hjälpa fastighetsägare, BRF:er och verksamheter att kombinera kontroll, service, produkter, utbildning och digital SBA-hantering. Fördelen med ett samlat arbetssätt är att avvikelser inte bara identifieras, utan också kan följas hela vägen till en dokumenterad åtgärd.
Ett välskött brandskydd märks sällan i vardagen. Det ska vara på plats, lätt att förstå och fungera utan att någon behöver improvisera när minuterna är som viktigast.
