En korridor som slutar i en mörk, tät vägg kan vara rätt lösning i ett projekt. I en annan fastighet kan samma vägg skapa otrygghet, sämre överblick och onödigt behov av belysning. Valet mellan brandklassade glaspartier eller brandväggar handlar därför inte bara om material och utseende. Det handlar om vilken brandteknisk funktion byggnadsdelen måste ha, hur lokalen används och hur lösningen fungerar under hela sin livslängd.
För en BRF, fastighetsägare eller verksamhetsansvarig är det avgörande att börja i rätt ände. En brandavskiljande byggnadsdel ska begränsa spridningen av brand och brandgas så att människor kan utrymma och räddningsinsatser kan genomföras. Den ska också stödja fastighetens systematiska brandskyddsarbete, SBA, med rätt dokumentation, kontroll och underhåll.
Brandvägg och brandavskiljande vägg är inte samma sak
I vardagligt tal kallas många väggar med brandmotstånd för brandväggar. Tekniskt sett har begreppet en mer specifik betydelse. En brandvägg är normalt en mycket motståndskraftig konstruktion som ska kunna begränsa brandspridning mellan byggnader eller byggnadsdelar, även om en intilliggande byggnadsdel kollapsar. Kraven på en faktisk brandvägg kan därför vara högre än för en vanlig brandcellsgräns.
Inne i kontor, flerbostadshus, skolor, lager och vårdlokaler är det ofta mer korrekt att tala om en brandavskiljande vägg eller ett brandcellsavskiljande byggnadselement. Vilken klass som krävs styrs av byggnadens brandskyddsprojektering, verksamhet, höjd, personbelastning och utrymningsförutsättningar.
Det är en viktig skillnad. Att byta en befintlig vägg mot glas, eller tvärtom, är inte en fri designfråga. Den nya lösningen måste uppfylla samma eller en särskilt bedömd brandteknisk funktion. Kontrollera alltid vilka handlingar som gäller för byggnaden innan beslut fattas.
När brandklassade glaspartier är rätt val
Ett brandklassat glasparti kan avskilja brand och samtidigt behålla siktlinjer, dagsljus och orienterbarhet. Det är ofta en genomtänkt lösning i entréer, kommunikationsytor, kontorsmiljöer och lokaler där människor behöver kunna se var utgångar, korridorer eller andra personer finns.
Glaset är dock bara en del av konstruktionen. Karmar, profiler, infästningar, fogar, dörrar, beslag och anslutningen mot vägg eller bjälklag måste ingå i den provade och klassificerade lösningen. Ett glasparti med rätt märkning kan förlora sin funktion om det byggs ihop med fel komponenter eller om genomföringar utförs utan godkänd metod.
EI, E och EW säger olika saker
Brandklassning uttrycks ofta med bokstäver och minuter, exempelvis EI 30 eller EI 60. Bokstaven E står för integritet, alltså att lågor och heta brandgaser inte ska tränga igenom. I står för isolering, vilket begränsar värmestrålning och temperaturstegring på den skyddade sidan. EW innebär täthet tillsammans med begränsad strålning, men inte samma isoleringsförmåga som EI.
Vilken klass som är lämplig beror på placeringen. För en brandcellsgräns krävs ofta en EI-klassad lösning, men förutsättningarna kan variera. Bedöm inte ett glasparti enbart utifrån hur många minuter som anges. En EW 60-lösning är inte automatiskt likvärdig med EI 60, eftersom egenskaperna som provas är olika.
Glaspartier kan också behöva kombineras med brandklassade dörrar, sidoljus eller överljus. Då ska hela partiet vara klassificerat för den aktuella utformningen. Det räcker inte att varje enskild produkt har en brandklass om kombinationen saknar dokumenterat stöd.
Praktiska fördelar och begränsningar
Glas ger god visuell kontakt och kan göra att trapphus, korridorer och större lokaler upplevs tryggare. I verksamheter med många besökare kan det även underlätta orientering och tillsyn. Förvaltningen får bättre möjlighet att upptäcka blockerade utrymningsvägar eller onormala situationer utan att behöva gå in i varje del av lokalen.
Samtidigt kan brandklassat glas innebära en högre investeringskostnad än en traditionell vägg. Lösningen kan också ställa större krav på projektering, måttsättning och varsamhet vid senare ändringar. Att sätta upp skyltar, montera passersystem eller dra kablar genom partiet måste ske på ett sätt som inte försämrar brandklassningen.
När en tät brandavskiljande vägg är bättre
En tät vägg är ofta rätt när lokalen behöver avskärmning, skydd mot insyn, ljudreduktion eller en enkel och kostnadseffektiv brandavskiljning. I teknikrum, förråd, soprum, garage och utrymmen med begränsad personbelastning är glas sällan ett självklart mervärde.
Tätare konstruktioner kan också vara mer praktiska där väggen behöver bära installationer, inredning eller utrustning. Men även här är detaljarbetet avgörande. Kabelstegar, ventilationskanaler, rör och andra genomföringar i en brandavskiljande vägg ska tätas med system som är anpassade för konstruktionen och den kravställda brandklassen.
En vägg är inte brandtät bara för att den ser tät ut. Oskyddade håltagningar ovanför undertak, felaktiga fogar och eftermonterade installationer är vanliga brister vid brandskyddskontroller. Därför bör den som ansvarar för fastigheten veta var brandcellsgränserna går och ha rutiner för att dokumentera förändringar.
Brandklassade glaspartier eller brandväggar - börja med funktionen
Det mest användbara sättet att välja är att formulera vad byggnadsdelen ska klara. Ska den utgöra en brandcellsgräns? Ska den skilja två byggnader åt? Behöver den begränsa värmestrålning för att skydda en utrymningsväg? Ska människor kunna se igenom den för att hitta rätt vid en utrymning?
Därefter behöver ni väga in vardagsdriften. En öppen kontorsmiljö kan vinna mycket på glas, medan ett driftutrymme normalt behöver en tålig, tät vägg. I vissa projekt är kombinationen bäst: en brandavskiljande vägg med strategiskt placerade glaspartier där insyn och ljus faktiskt fyller en funktion.
Ta också hänsyn till framtida förändringar. Lokaler byggs om, hyresgäster byts ut och installationer tillkommer. En lösning som ser bra ut vid invigning måste kunna förvaltas utan att brandskyddet gradvis försämras. Tydlig märkning, ritningar, produktdokumentation och ansvariga rutiner minskar risken för kostsamma fel senare.
Kontrollpunkter före beställning och montage
Innan ni beställer ett glasparti eller bygger en vägg bör ni säkerställa att kravet i brandskyddsdokumentationen är tydligt. Det ska framgå vilken brandklass som gäller, vilken byggnadsdel som avses och om det finns särskilda krav på exempelvis röktäthet, dörrstängning eller slagpåverkan.
Be sedan om dokumentation för den kompletta lösningen, inte enbart för glaset eller skivan. Montageanvisningar ska följas och avvikelser ska hanteras av rätt kompetens. Det är särskilt viktigt vid anslutningar mot befintliga konstruktioner, där ojämna underlag eller dolda hålrum kan påverka resultatet.
Efter färdigställande bör lösningen dokumenteras i fastighetens SBA. Notera placering, brandklass, produktinformation, ritningsunderlag och datum för kontroll. Rutiner för egenkontroll behöver omfatta dörrar i glaspartier, stängningsfunktioner, synliga skador, infästningar och förändringar i anslutande väggar eller undertak.
För större ombyggnader, oklara befintliga förhållanden eller förändrad verksamhet är en brandteknisk bedömning en god investering. Simplyfire kan hjälpa fastighetsägare och verksamheter att skapa struktur kring kontroll, dokumentation och löpande brandskyddsarbete.
Ett väl valt brandklassat glasparti eller en rätt utförd brandavskiljande vägg märks sällan i vardagen. Det är precis poängen. När branden inte följer planritningen ska byggnadens skydd ändå göra det.
