En brandsläckare som står långt från branden, bakom en låst dörr eller utan rätt släckkapacitet ger en falsk trygghet. Frågan om hur många brandsläckare behövs handlar därför inte bara om antal. Den handlar om att rätt utrustning ska vara synlig, åtkomlig och användbar där en brand faktiskt kan uppstå.
För fastighetsägare, BRF:er och verksamheter är målet att skapa ett brandskydd som fungerar i vardagen, vid tillsyn och under de första avgörande minuterna av en brand. Antalet brandsläckare ska alltid bedömas utifrån byggnadens användning, risker, storlek och utformning.
Hur många brandsläckare behövs? Börja med riskbilden
Det finns ingen generell siffra som passar alla byggnader. En liten kontorslokal med normal verksamhet har andra behov än ett kök, ett garage, en verkstad eller ett flerbostadshus med källarförråd. Brandskyddet ska vara skäligt i förhållande till risken och dokumenteras inom det systematiska brandskyddsarbetet, SBA.
En bra bedömning börjar med tre frågor: Var kan en brand starta? Vilka personer ska kunna använda släckaren? Hur snabbt går det att nå utrustningen utan att utsätta sig för fara?
I lokaler med förhöjd brandrisk behövs ofta fler släckare och ibland andra släckmedel. Exempel är verksamheter med matlagning, laddning av batterier, hantering av brandfarlig vara, maskiner eller elcentraler. Även lokalen kan påverka behovet. Långa korridorer, flera våningsplan, avskilda arbetsrum och låsta passager kan göra att en släckare per våningsplan är otillräckligt.
För en vanlig verksamhetslokal används ofta en handbrandsläckare med hög släckeffekt som grundskydd. Pulversläckare är ett vanligt val eftersom de fungerar mot flera brandklasser och har god släckkapacitet. I känsliga kontors- och teknikmiljöer kan skum- eller kolsyresläckare vara ett lämpligt komplement, beroende på vad som ska skyddas och vilken brandrisk som finns.
Placeringen avgör om brandsläckaren gör nytta
En brandsläckare ska kunna nås snabbt på väg mot en säker utrymningsväg. Den ska normalt inte placeras så att personen behöver gå in i ett brandutsatt utrymme för att hämta den. Placering nära utgångar, i korridorer och vid tydliga kommunikationsvägar gör det enklare att agera utan att blockera utrymningen.
Som praktisk utgångspunkt används ofta att gångavståndet till närmaste handbrandsläckare inte bör vara längre än cirka 25 meter i verksamhetslokaler. Men avståndet är inte ensamt avgörande. I en lokal med flera brandceller, långa gångstråk eller begränsad sikt kan det behövas fler släckare även om ytan i kvadratmeter är liten.
Släckaren ska vara väl synlig och märkt med skyltning. Den ska inte döljas av möbler, dörrar, varuleveranser eller säsongsförvaring. I en fastighet med många besökare eller tillfällig personal behöver placeringen vara särskilt självklar. Den som aldrig varit i byggnaden ska snabbt förstå var släckutrustningen finns.
Höjden spelar också roll. Utrustningen ska vara lätt att ta ner och hållaren ska passa släckarens vikt. En sexkilos pulversläckare är effektiv, men den kan vara tung för vissa användare. Därför kan flera mindre eller kompletterande släckare vara en bättre lösning i vissa miljöer, förutsatt att släckkapaciteten fortfarande är tillräcklig.
Bedöm behovet per del av byggnaden
Det är sällan rätt att räkna brandsläckare för hela fastigheten som en enda yta. Dela i stället upp bedömningen efter användning och brandrisk. Entréer, kontor, förråd, teknikutrymmen, tvättstugor, garage och verksamhetslokaler har olika förutsättningar.
I flerbostadshus är trapphuset en utrymningsväg och får aldrig belamras. Om handbrandsläckare placeras i gemensamma utrymmen ska lösningen utformas så att framkomlighet och utrymning inte försämras. Källare, tvättstugor, hobbyrum och garage kan ha ett tydligare behov av släckutrustning än själva trapphuset, men det ska bedömas i varje fastighet.
I en BRF är det också viktigt att skilja på fastighetsägarens ansvar för gemensamma utrymmen och de boendes ansvar i den egna lägenheten. En brandsläckare i källaren ersätter inte ett grundläggande brandskydd i hemmet. Information till boende om brandvarnare, släckutrustning och utrymning kan vara en relevant del av föreningens förebyggande arbete.
I kontor och skolmiljöer är en tydlig placering nära utgångar ofta en bra grund. I kök krävs däremot en mer riktad lösning. Fettbränder får inte släckas med vatten, och en brandfilt eller lämplig släckare för matlagningsmiljö kan vara avgörande. I elrum och serverutrymmen måste valet av släckmedel ta hänsyn till både personsäkerhet, elektrisk utrustning och risken för följdskador.
Garage och laddningsutrymmen behöver särskild uppmärksamhet. Där kan fordon, batterier, brännbart material och begränsade utrymningsvägar samverka till en högre risk. Handbrandsläckare är viktiga för att hantera en tidig brand, men de är inte en lösning för alla typer av batteribränder. Rutiner för laddning, ordning, felanmälan och utrymning är minst lika viktiga.
Rätt typ och släckeffekt är viktigare än ett lågt inköpspris
Två brandsläckare kan se likadana ut men ha olika släckeffekt. Effektivitetsklassen visar hur stor provbrand släckaren klarar. För verksamheter är det därför klokt att bedöma både antal, typ och kapacitet tillsammans, i stället för att enbart välja den billigaste modellen.
Pulver är mångsidigt och effektivt, men kan orsaka omfattande sanering och skada känslig elektronik. Koldioxid lämnar inga rester och passar därför i vissa teknikmiljöer, men har begränsad effekt på glödbränder. Skum kan vara lämpligt i flera verksamheter, men valet ska stämma med brandriskerna och eventuella miljökrav. Brandfiltar är ett värdefullt komplement vid mindre bränder, särskilt i kök, men ersätter inte handbrandsläckare där sådana behövs.
Det är också viktigt att släckaren är godkänd, rätt märkt och anpassad för svensk användning. En produkt som saknar korrekt klassning eller har otydliga instruktioner kan skapa osäkerhet när tiden är knapp.
Gör brandsläckarna till en del av SBA-arbetet
När rätt antal har fastställts behöver utrustningen hållas fungerande. En brandsläckare är inte färdigkontrollerad för att den sattes upp för några år sedan. Tryck, plombering, slang, instruktioner, skyltning och fysisk åtkomlighet behöver kontrolleras löpande. Regelbunden service av behörig kompetens hjälper till att säkerställa att släckaren fungerar när den behövs.
Dokumentera placeringarna i ert SBA och utse ansvariga för egenkontroll. Vid förändringar i lokalen ska behovet prövas igen. En ombyggnad, ny hyresgäst, ny maskin, förändrade öppettider eller ett nytt laddningsområde kan göra den gamla placeringen otillräcklig.
Det är lämpligt att kontrollera följande återkommande:
- att släckaren är synlig, lätt att nå och fri från hinder
- att skyltning och hållare är hela och tydliga
- att manometern visar rätt tryck där sådan finns
- att plombering, säkerhetssprint och instruktioner är intakta
- att serviceintervall och genomförda kontroller är dokumenterade
Ta hjälp när riskbilden är svår att bedöma
En enkel lokal kan ofta få ett bra grundskydd genom en strukturerad egen genomgång. I större fastigheter, verksamheter med särskilda risker eller byggnader med återkommande brister är en professionell riskbedömning ofta mer kostnadseffektiv än att köpa extra utrustning på måfå. Då kan antal, placering, släckartyp, skyltning, service och dokumentation samordnas i en lösning som går att följa upp.
Simplyfire kan hjälpa till att bedöma brandskyddet som en helhet, så att släckutrustningen blir rätt dimensionerad och integrerad i det löpande SBA-arbetet. Det viktiga är inte att ha flest brandsläckare, utan att varje släckare finns på rätt plats, fungerar och används med omdöme när sekunderna räknas.
