En blockerad utrymningsväg, en brandsläckare som saknar kontroll eller en branddörr som står uppställd kan få stora konsekvenser när en brand väl uppstår. Därför behöver brandskyddet följas upp regelbundet, inte bara vid den årliga servicen. Så gör du en brandskyddsrond: gå metodiskt genom lokalerna, kontrollera att skyddet fungerar och dokumentera både brister och åtgärder.
För en BRF, fastighetsägare eller verksamhetsansvarig är brandskyddsronden en central del av det systematiska brandskyddsarbetet, SBA. Den gör det möjligt att upptäcka fel i tid, fördela ansvar och visa att brandskyddet hålls i fungerande skick över tid. Ronden behöver inte vara komplicerad, men den måste vara återkommande, anpassad till byggnaden och följas av konkreta åtgärder.
Börja med ansvar, intervall och rätt underlag
En brandskyddsrond fungerar bäst när det är tydligt vem som genomför den och vad personen ska kontrollera. I en mindre BRF kan en utsedd styrelseledamot eller fastighetsskötare ansvara för ronden. I en större fastighet eller verksamhet är det vanligt att fördela ansvaret mellan exempelvis förvaltare, driftansvarig och lokalt brandskyddsombud.
Hur ofta ronden ska göras beror på riskbilden. Kontor med begränsad verksamhet kan ofta ha ett annat intervall än restauranger, vårdverksamheter, lager eller skolor. Gemensamma utrymmen i flerbostadshus bör följas upp regelbundet eftersom de påverkas av boende, leveranser och löpande drift. Många väljer månadsvisa ronder för centrala kontrollpunkter och mer omfattande kontroller några gånger per år.
Använd en checklista som är anpassad till just er fastighet eller lokal. Den ska utgå från brandskyddsritningar, utrymningsplaner, tidigare protokoll och de risker som finns i verksamheten. En generell mall kan vara en bra start, men den får inte ersätta kunskap om byggnadens faktiska förutsättningar.
Så gör du en brandskyddsrond i rätt ordning
Börja gärna vid entrén och följ samma rutt varje gång. Då blir det enklare att jämföra resultat mellan olika ronder och risken minskar att viktiga delar glöms bort. Kontrollera både gemensamma utrymmen, teknikutrymmen, trapphus, korridorer, förråd och verksamhetsytor som omfattas av ert ansvar.
Kontrollera utrymningsvägar och dörrar
Utrymningsvägar ska vara fria, tydliga och möjliga att använda utan särskilda förkunskaper. Titta efter barnvagnar, cyklar, kartonger, möbler eller andra föremål i trapphus och korridorer. Även tillfällig förvaring kan skapa problem, särskilt om den försvårar utrymning eller ökar brandbelastningen.
Kontrollera att utrymningsdörrar går att öppna i utrymningsriktningen där det krävs och att beslag, panikreglar och dörrstängare fungerar. Dörrar får inte vara låsta på ett sätt som hindrar utrymning. Samtidigt kan det finnas behov av inbrottsskydd och tillträdeskontroll. Lösningen behöver då vara utformad så att säkerheten vid utrymning alltid upprätthålls.
Se också över skyltningen. Utrymningsskyltar ska vara synliga från relevanta delar av lokalen och inte döljas av inredning, skyltmaterial eller öppna dörrar. I lokaler där personer kan vistas när ordinarie belysning är släckt behöver nödljus och belysta utrymningsskyltar kontrolleras enligt den lösning som finns installerad.
Kontrollera släckutrustning och larm
Brandsläckare, brandfiltar och inomhusbrandposter ska vara lättillgängliga, rätt placerade och tydligt markerade. En brandsläckare som står bakom ett skåp eller en stapel med varor gör liten nytta i ett tidigt brandskede. Kontrollera därför placering, skyltning, plombering och att utrustningen inte har synliga skador.
Titta på kontrollmärkningen på släckarna. Den återkommande sakkunniga servicen ersätter inte den egna kontrollen mellan servicetillfällena. Upptäcker ni att en släckare har använts, skadats eller flyttats ska den hanteras direkt, inte vänta till nästa planerade service.
Om fastigheten har automatiskt brandlarm, utrymningslarm, sprinkler eller andra tekniska system ska ronden omfatta de delar som driftorganisationen ansvarar för. Kontrollera exempelvis att manöverdon och skyltar är åtkomliga, att inga sprinklerhuvuden täcks eller skadas och att felindikeringar inte lämnas utan uppföljning. Funktionsprov och teknisk service ska däremot utföras enligt fastställda rutiner och av rätt kompetens.
Kontrollera branddörrar och brandcellsgränser
Branddörrar begränsar spridningen av brand och rök mellan olika delar av byggnaden. Därför är det en allvarlig brist när dörrar kilas upp, hålls öppna med möbler eller inte går igen ordentligt. Prova att dörren stänger och går i lås om den ska göra det. Kontrollera att dörrblad, karm, glaspartier och tätningslister inte är skadade.
En öppen branddörr är inte alltid fel. Vissa dörrar är uppställda med magnethållare och ska stänga automatiskt när brandlarmet aktiveras. Då behöver rutinen säkerställa att funktionen kontrolleras enligt anläggningens instruktioner. Bedömningen beror alltså på hur dörren är projekterad och vilken funktion den har i byggnadens brandskydd.
Var även uppmärksam på genomföringar i väggar och bjälklag. Kablar, rör och ventilation som passerar en brandcellsgräns måste vara tätade på rätt sätt. Synliga hål, lösa tätningar eller nya installationer som saknar brandtätning ska dokumenteras och bedömas av kompetent person.
Kontrollera ordning, brandfarliga varor och riskbeteenden
Brandskydd handlar också om hur lokalerna används. Kontrollera städutrymmen, elcentraler, fläktrum, förråd och andra teknikutrymmen. Där ska det inte förvaras material som försvårar service, skapar onödig brandbelastning eller blockerar utrustning.
Se över hanteringen av brandfarliga och lättantändliga varor. Gasol, sprayburkar, lösningsmedel och kemikalier kan kräva särskild förvaring och i vissa fall tillstånd. Även laddning av batterier för verktyg, elcyklar eller andra produkter behöver hanteras med tydliga regler. Laddning i utrymningsvägar eller direkt intill brännbart material är en risk som bör åtgärdas.
I bostadsfastigheter är det särskilt klokt att följa upp trapphus, källargångar och vindar. I verksamhetslokaler kan kök, avfallsrum, lager och personalutrymmen vara mer prioriterade. En bra rond fokuserar på de situationer där en brand kan uppstå, växa eller hindra människor från att ta sig ut.
Dokumentera brister och följ upp dem
Ett genomfört varv i fastigheten är inte färdigt förrän resultatet är dokumenterat. I protokollet bör det framgå datum, vem som genomfört ronden, vilka ytor som kontrollerats och vilka brister som har hittats. Beskriv bristen konkret. Skriv hellre "branddörr i källarkorridor stänger inte helt" än "dörr fel".
Varje brist behöver en ansvarig person och ett datum för åtgärd. Det gör att problem inte försvinner mellan styrelsemöten, entreprenörer eller personalbyten. Fotografier kan vara ett bra komplement, särskilt vid skador på dörrar, skyltning eller brandtätningar.
Dela upp åtgärderna efter hur brådskande de är. En blockerad utrymningsväg eller en uppställd branddörr behöver normalt hanteras direkt. En skylt som behöver bytas kan kanske planeras in, men ska fortfarande få en ansvarig och ett slutdatum. Om ni är osäkra på hur en brist påverkar brandskyddet bör den bedömas av en brandskyddskunnig person.
Digital dokumentation gör uppföljningen enklare, särskilt när flera personer har ansvar eller när fastigheten har många byggnader. Ett webbaserat SBA-system kan samla checklistor, protokoll, åtgärder, serviceintyg och utbildningsdokumentation på samma plats. Det ger bättre överblick och minskar beroendet av pärmar, enskilda mejltrådar och personliga minnesanteckningar.
Vanliga brister att ta på allvar
Många brister återkommer eftersom de uppstår i vardagen, inte för att någon medvetet vill frångå brandskyddet. Föremål ställs tillfälligt i trapphuset, en dörr hålls öppen för att underlätta transporter eller en brandsläckare flyttas vid ommöblering. Just därför behöver ronden vara regelbunden och tydligt förankrad hos boende, hyresgäster och personal.
Vanliga avvikelser är blockerade utrymningsvägar, felaktigt uppställda branddörrar, otydlig skyltning, saknad eller flyttad släckutrustning, bristande ordning i teknikutrymmen och ouppföljda anmärkningar från tidigare kontroller. Det mest kostnadseffektiva är ofta att åtgärda dessa små fel tidigt, innan de växer till större risker eller mer omfattande entreprenadarbeten.
När behövs extern hjälp?
Den interna brandskyddsronden är ett praktiskt driftansvar, men den ersätter inte återkommande service, utbildning eller teknisk kompetens. Ta in extern hjälp när ni saknar underlag för att bedöma byggnadens brandskydd, när brandcellsgränser har förändrats, när verksamheten byggs om eller när samma brister fortsätter att återkomma.
Det kan också vara lämpligt med stöd när rollerna är otydliga eller dokumentationen har blivit eftersatt. Simplyfire kan hjälpa till med både kontroll, utbildning och digital struktur för SBA-arbetet, så att ronden blir en del av en fungerande helhet i stället för en enskild punkt på att-göra-listan.
En bra brandskyddsrond ska skapa handling, inte bara ett protokoll. När ansvariga följer samma rutiner, åtgärdar brister i tid och dokumenterar vad som har gjorts blir brandskyddet tydligare för alla som bor, arbetar eller vistas i fastigheten.
